Meny

Utvecklings och arbetsorganisation

Kvaliteten i skolverksamheten är beroende av kvaliteten i elevernas lärprocesser, som struktureras och organiseras av pedagoger. Pedagogerna behöver därför så goda förutsättningar som möjligt för att kunna organisera elevernas lärande på bästa möjliga sätt.

Hans-Åke Scherp

Arbetsorganisation - en grundläggande stabiliserande sktruktur
En grundläggande stabiliserande struktur på skolnivå behövs som utgångspunkt för planeringen av det pedagogiska arbetet. Man behöver t ex veta vilka resurser man har till sitt förfogande. Man behöver veta hur man ska hantera problem som uppstår som man inte själv klarar av att hantera på ett tillfredställande sätt. Allt som handlar om de grundläggande strukturerna och förutsättningarna för det pedagogiska vardagsarbetet tillhör arbetsorganisationen. Arbetsorganisationen ska utgöra en stabiliserande och trygghetsskapande struktur som eliminerar så mycket störningar som möjligt på skolan. Den inbegriper t ex schema, arbetslag, arbetsplaner, tjänstefördelning, elevvårdskonferenser, resultatuppföljning och kvalitetssäkring.

Utvecklingsorganisation - en organisations potentiella utvecklingskraft
Tyngdpunkten i arbetsorganisationen ligger på inre och yttre effektivitet medan dynamisk effektivitet utgör grundtonen i utvecklingsorganisationen. Inre effektivitet handlar om att åstadkomma så goda resultat som möjligt med så liten kostnad som möjligt. Ett exempel på inre effektivitetsmått i skolan är kostnad per meritpoäng. Yttre effektivitet är att i så hög grad som möjligt tillgodose kundens eller brukarens förväntningar och önskemål. Det mäter man oftast genom olika kundnöjdhetsindex. Dynamisk effektivitet handlar om en organisations potentiella utvecklingskraft på sikt, dvs karaktäriseras samspelet i organisation av att man på sikt kommer att uppnå en allt högre kvalitet. Inom skolans värld kan det t ex handla om att faktiskt ha en väl fungerande utvecklingsorganisation, att medarbetarna ser problem som drivkraft för utveckling, att man följer upp sin egen verksamhet, att man tar tillvara på sina lärdomar från vardagspraktiken och att kulturen präglas av att det är tillåtet att misslyckas så länge man drar värdefulla lärdomar ur dessa erfarenheter.

    * Bra system för att upptäcka ”problem”.
    * Medarbetarna vill lära och utvecklas.
    * Fokuserar det man kan påverka.
    * Gemensamt lärande.
    * Vägledande helhetsidé kopplad till uppdraget.
    * Ledare med god förståelse av vardagsverksamheten.
    * Genererar nya lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till elevernas lärande.
    * Undersöker i vilken grad man lyckas förverkliga sina lärdomar i praktiken.
    * Lärande på alla nivåer
 

Lärande nätverk
PBS är ett nationellt nätverk som syftar till att hjälpa skolor och kommuner att bygga upp utvecklingsorganisationer, som präglas av nätverkstanken och grundidéerna i den lärande organisationen. I nätverket utprövas dessa grundidéer genom att de tillämpas på de vardagsfrågor som arbetsorganisationen hanterar och särskilt på de problem som den har svårt att hantera.

Ett lärande nätverk består av ett antal självständiga individer, grupper eller organisationer som hjälps åt att uppnå något som de inte kan eller har svårare att uppnå var för sig. Lärandet kan syfta till att skapa en djupare förståelse av ett fenomen för att komma fram till nya lärdomar eller till att finna ut hur nya eller redan befintliga lärdomar ska kunna tillämpas i verksamheten.

Interna och externa nätverk
Nätverk kan vara såväl interna som externa. Interna nätverk skapas inom den egna organisationen och externa byggs upp tillsammans med enheter utanför den egna skolans organisation.

Externa nätverk tillskapas ibland för att slippa bygga upp eller för att ersätta en utvecklingsorganisation istället för att utgöra nerven i utvecklingsorganisationen. Karaktären på dessa nätverk skiljer sig åt i några avgörande avseenden. Dessa externa nätverk ersätter uppbyggnaden av interna nätverk på skolan där de egna medarbetarna är eller blir huvudaktörer i kunskapsbildningen om lärande och undervisning. Arbetsorganisationen bygger därmed inte på kunskapsbildningen på och i den egna skolan, utan på kunskapsbildning som sker på annat håll. Dessa externa nätverk har en direktkoppling till de deltagande skolornas arbetsorganisation. Huvudidén i denna typ av externa nätverk är kunskapsspridning där tips och goda exempel fokuseras. I en del av dessa nätverk utgörs navet av en skola som visat sig vara särskilt framgångsrik inom det område som nätverket ägnar sig åt (Hargreaves & Shirley, 2007).

En annan huvudidé med ett nätverk är att de som är närmast berörda av en fråga ägnar sig åt gemensam kunskapsbildning i nätverket där man är medskapare av lärdomarna istället för mottagare av vad andra skapat. Det handlar inte om att ta efter vad som en del bedömer som ”best practice” utan om att gemensamt utveckla ”next practice”. För att de närmast berörda ska kunna vara medskapande i kunskapsbildningen behöver skolinterna lärande nätverk utgöra grunden i nätverksarbetet.

Skolenhetsexterna nätverk blir i detta fall ett stöd för de skolinterna nätverken i deras arbete. Ett av de skolinterna nätverkens tillkortakommanden är att man riskerar att fastna i sitt eget tänkande. Nätverkande bygger på erfarenhetslärande men erfarenhetslärande har visat sig främst vara ett konserveringsmedel dvs att man ser, tar till sig och tänker i enlighet med redan befintliga tankegångar.

Man behöver tillföra utmanande möten med andra för att få syn på vad man själv gör och för att få hjälp med att ifrågasätta och att tänka i andra banor.  PBS-nätverket är ett nätverk av lärande skolinterna och externa nätverk i vilka medarbetare på alla nivåer i skolorganisationen deltar, vilket innebär pedagoger, andra medarbetare på skolan, skolledare, utvecklingsledare förvaltningschefer och lokala politiker.