Meny

Källor och metod

Förmågan att kritiskt granska, tolka och värdera källor
 

Alla framställningar om det förflutna bygger på någon form av källa. Berättelser om sådant som vi själva har varit med om bygger i första hand på våra egna minnen. Redan som barn lär vi oss troligen att minnen ibland kan vara bedrägliga och att det kanske inte alltid var på det sätt som vi kommer ihåg. Ju fler erfarenheter vi gör desto mer kritiska blir vi i allmänhet också till andras framställningar av det förflutna.
Sådana insikter från vardagen ska enligt kursplanen utvecklas så att eleverna genom sina historiestudier i grundskolan utvecklar en förmåga att ”kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap”. I kunskapskraven i historia står det att en elev i åk 6 ska kunna föra ”resonemang om olika källors användbarhet”. Detta handlar inte endast om att eleverna ska kunna granska källornas trovärdighet utan också om deras förmåga att dra enkla slutsatser från ett källmaterial.


I klartext betyder det exempelvis att eleverna förväntas kunna föra resonemang om Peder Swarts krönika om Gustav Vasa. Trots att textens sakinnehåll har låg trovärdighet skulle den kunna fungera som en källa till historisk kunskap om 1500­talet genom att den visar hur kungen och hans krets ville framställa sig själva. Ett annat exempel är att eleverna kan använda en tabell för att dra egna slutsatser om olika historiska förhållanden. De ska också kunna veta i vilka sammanhang ett material inte kan fungera som en historisk källa. Detta så kallade ”funktionella” källbegrepp är centralt för förståelsen av kunskapskraven i historia och för de frågor som ingår i bedömningsstöden.

 

Uppgifter finns också på Skolverkets bedömningsportal.